Att styra bolag med hjärna och hjärta – Vad innebär det för mig? Intressanta tankar på Styrelsekrafts nätverksträff
Det finns inget tema till Styrelsekrafts nätverksträff, som jag har gett så mycket eftertanke som just detta. Ändå är hela temat egentligen bara en enkel fråga. Men med denna enkla fråga, blev det plats för många berättelser och associationer, tillsammans med flera nya frågor och tankar som vi tog med oss hem.
Funderingarna började med att jag ville sätta fingret på något jag noterat i många sammanhang och som jag funderat åtskilligt på. Låt mig ge två exempel;
På planet från Frankrike i höstas, hade jag förmånen att sitta bredvid intressant resesällskap. Redan när han kom på planet blev jag nyfiken. Han kom på sist av alla, och ALLA flygvärdinnorna hälsade glatt på honom, han verkade flyga minst sagt ofta. Jag lät honom sitta ifred, och efter ett tag började han prata. Nyfiken på människor som jag är, ställde jag många frågor. Det visade sig mellan raderna att han var erkänd och etablerad investerare i högsta klass. Kontor i London, Paris och Oslo. Jag förstod att jag suttit med en av de tyngsta investerarna i Norden, kanske Europa.Han hade en intressant berättelse, och jag ställde flera frågor om bolagsstyrning, och han verkade glad att berätta. Efter vårt samtal på nästan två timmar, var det framförallt två saker som slog mig.
Det ena handlade om relationen mellan styrelseordförande och VD. Utan att blinka, hävdade han att
För att det ska bli effektivitet och resultat, så måste det finnas ett visst mått av rädsla som VD känner för sin styrelseordförande. Annars ”går det aldrig!
Det andra handlade om honom själv. Vi satt i två timmar, och han ställde inte en enda fråga till mig. För att testa berättade jag om Styrelsekraft. Han lyssnade artigt, men lite förstrött. Efter ett möte, hade jag fått mycket av honom, men själv hade han med sina 70 år, tappat sin nyfikenhet! För mig blev han en person som symboliserade vikten av mycket hjärna i bolagsstyrning.
Den andra berättelsen kommer från en träff där Rune Andersson var gäst. Han berättade med inlevelse om sitt Eriksberg. För mig gav han ett exempel på, vad det kan innebära att styra ett bolag med för mycket hjärta. Jag fick nämligen möjlighet att ställa frågan till honom enligt rubriken, och med ett brett leende svarade han efter en stunds tystnad;
Eriksberg styr jag helt och hållet med hjärtat. Jag har ännu inte tjänat pengar på det, svarade han med ett brett leende.
Under träffen med Styrelsekraft, där mentorer och adepter från två Styrelsekraftsgrupper fick deltagarna börja med att diskutera just denna fråga. Snappat från diskussionerna erkände flera av mentorerna att de fått nya tankar med sig hem, om vad som faktiskt är möjligt att diskutera och det är glädjande!
Anders Fransson, Kenneth Bengtsson och Sophie Lööf var de tre mentorer som fick extra sändningstid för att berätta om sina tankar kring rubriken.
Anders som grundat och byggt upp Lundalogik, hade funderat en hel del kring temat och kom fram till att det inte finns något ”motsatsförhållande” mellan hjärna och hjärta. Tvärtom. Att jobba med hjärna och hjärta – är inte skilt från affärsmässighet. Pengar är inte heller allt; Stolthet, lojalitet, tradition, social- och miljöhänsyn och inte minst förtroendekapital är också viktigt!
I de fall Anders arbetar med investerare, så är hans erfarenhet att de vill se vision, strategi och affärsplan. Själv frågar han dessutom efter mission, värdegrund, kultur (engagemangskultur). Han sållar hårt tidigt. Han tror att de som jobbar rätt med dessa bitar (de sista) når lönsamhet.
Kenneth som är delägare i mindre bolag i Sverige och internationellt, gav prov på intressanta frågor som dyker upp kring styrelsebordet. Frågor, som på kort sikt verkat kosta mycket pengar, men som på lång sikt blivit del antingen av en överlevnad, eller åtminstone klar konkurrensfördel. Han betonar vikten av balans mellan hjärna och hjärta, något som återkom flera gånger under eftermiddagen.
Sophie, som rörde flera med sin inledande film kring sin väg till Partex, gav ytterligare dimension som ofta tillkommer när man diskuterar familjeföretag. Mycket hjärta! Hon är tredje generationen i Partex, som grundades av hennes farfar. I dagens industri i en artikel för ett år sedan lyftes hon och hennes far, fram som ett exempel på en bra generationsväxling. Hon gav förutom exempel på olika CSR-projekt i bolaget, också tankar kring lärdomar hon själv gjort längs resan, och nämner bland annat; Prata och lyssna till varandra, Hitta rätt forum för rätt frågor, Utveckla och inspirera medarbetarna, ta fram ett ägardirektiv och inte minst – Våga prova!
Tanken att träffen verkligen gjorde en skillnad för dem som kom, värmer och jag kan nöjt konstatera att för alla som var där, gick åtskilliga hem med nya frågor. Både för sig själva, och för sina verksamheter. TACK alla ni som var på plats!
